Inledning

Om de etiska riktlinjerna

Dessa riktlinjer omfattar ett antal vanliga begrepp som används i olika etiska riktlinjer framtagna av ursprungsbefolkningar världen över. Riktlinjerna vänder sig till icke-samiska användare av söktjänsten. Kulturarvsmaterial används ofta inom exempelvis turism, forskning och arkivering. Även andra användare är dock välkomna att bekanta sig med riktlinjerna. Riktlinjerna presenteras i syfte att guida användaren till att använda samiskt arkivmaterial på ett kulturellt lyhört sätt. Användaren bör dock vara medveten om att varje samhälle och varje användningskontext i grund och botten är unika. Rekommendationerna för bästa praxis måste tolkas utifrån den aktuella kontexten.

Varför har vi etiska riktlinjer?

Många ursprungsbefolkningar världen över har tagit fram etiska riktlinjer som rör användningen av deras kulturarvsmaterial. Det har funnits fall där kulturarvsmaterial till exempel har används i kommersiella sammanhang utan ursprungsbefolkningens medgivande. Användning av ursprungsbefolkningars kulturarv inom turismen har också ansetts vara problematiskt då den ofta grundar sig på oriktiga framställningar. Den allmänna uppfattningen är att lagstiftningen, t.ex. upphovsrättslagarna, inte i tillräcklig utsträckning skyddar kulturarvsuttryck mot missbruk. De etiska riktlinjerna i denna söktjänst har tagits fram för att upplysa om hur materialet används på ett respektfullt sätt och för att ge en nödvändig kontext rörande ursprungsbefolkningars rättigheter.

Vad är ett kulturarv?

Ett kulturarv är en viktig identitetsskapande faktor för både samhällen och enskilda individer. Ursprungsbefolkningars kulturarv omfattar både konkreta och abstrakta verk förvaltade av ett ursprungsfolk eller enskilda individer tillhörande ett sådant. Detta kan exempelvis vara seder, framställningar och uttryck – och instrument, föremål, artefakter, platser och kulturområden – som ursprungsbefolkningar och individer anser vara en del av deras kulturarv. Det omfattar också den kunskap som är resultatet av intellektuella aktiviteter och insikter i en traditionell kontext, inklusive kunskap, färdigheter och innovationer. 1 Kulturarv, som överförs från en generation till nästa, är en levande helhet som ständigt återskapas. Därför omfattar kulturarvet både det som skapas i nutid och det som har skapats historiskt.

Etiska riktlinjer

Allmänna principer rörande användning av söktjänsten

Syftet med dessa riktlinjer är att upplysa om hur arkivmaterial används på ett sätt som tar hänsyn till och respekterar både majoritetssamhällets och ursprungsbefolkningens världsbild.

Riktlinjerna fungerar som ett erkännande av den mångfald av sociala innebörder som finns i arkivmaterialen och de kunskapsmodeller som tolkar dem.

Riktlinjerna ges mot bakgrund av ett gemensamt intresse av att inhämta och utveckla en förståelse för den historia som finns införlivad i kulturminnen och kulturella traditioner.

Då ursprungskulturer och ursprungsfilosofier gestaltas och upplevs genom muntliga uttryck, konst och andra former av kollektiva uttryck, beror ursprungssamhällenas fortlevnad, tillväxt och återupplivande på i vilken utsträckning ursprungsfolken styr och äger dessa uttryck för kulturell identitet.

Skillnader mellan kunskapssystem

Den som använder söktjänsten måste vara medveten om att ramverken för att förstå koncept såsom historia, kulturell identitet, värderingar, egendom eller bästa sätten att bevara kulturarv skiljer sig åt. Under lång tid togs dock ingen hänsyn till ursprungsfolkens perspektiv, och i vissa fall raderades de till och med aktivt under kolonialismen. Användaren bör använda och hantera materialet på ett sätt som ömsesidigt tar hänsyn till och respekterar både majoritetssamhällets och ursprungsbefolkningens världsbild.

Till exempel kan västvärldens uppfattning om individuell frihet och tillgång till material krocka med uppfattningen att ursprungsfolks kulturarv kan ägas kollektivt, vilket innebär att tillgång till viss kunskap kan anses vara ett privilegium snarare än en rättighet. Dessutom kan sättet på vilket materialet arrangeras och presenteras ha en särskild kulturell betydelse för ursprungsfolken. Vissa samlingar kan till exempel behöva hållas ihop utifrån sitt innehåll, istället för att delas upp utifrån sitt format, vilket ofta sker på arkivanläggningar.

Bygga relationer för att säkerställa respektfull användning av arkivmaterial

När materialet används bör man tänka på att samråd och samstämmighet är avgörande för att kunna bygga upp ett förtroende och skapa ett samarbete som gynnar båda parter. Genom dialog och samarbete kan man ofta hitta lösningar som gynnar båda parter. Därför uppmanas användaren att söka möjligheter att rådgöra med den samiska befolkningen. Man kan även behöva kontakta de kulturcentra eller arkiv som ärendet gäller.

Att bygga relationer som präglas av ömsesidigt förtroende och respekt handlar också om att informera ursprungsfolken om samlingar av relevant material. När söktjänsten utvecklades skickade man därför ut enkäten till en rad olika kulturminnesorganisationer för att ta reda på var arkivmaterial relaterat till det samiska kulturarvet finns. Resultaten av enkäten ingår nu i söktjänsten.

Hänsyn till immateriella rättigheter, användning och tillgång

Den som använder arkivmaterialen bör vara medveten om att materialet kan omfattas av olika immateriella rättigheter såsom upphovsrätt och relaterade rättigheter. Man bör även observera att immaterialrätten enligt ursprungsfolkens sätt att se på det inte alltid omfattar användning av kulturarvsmaterial. Länders immaterialrätt baseras på individuellt ägande, vilket är en olämplig juridisk struktur för att försvara ursprungsfolks kollektiva rättighet till traditionella kulturella uttryck och ursprungskunskap.

Detta omfattar även de förhållanden under vilka kulturarvsmaterial på ett etiskt och lagligt sätt kan förvärvas, kommas åt eller på andra sätt förändras genom tiden. Vissa material kanske samlades in, eller i ett senare skede begränsades, på ett sätt som nu anses strida mot kollektiva rättigheter och lagar.

Ursprungsfolks äganderätt till kulturarv

I FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter står följande: "Ursprungsfolken har rätt till självbestämmande. De har därmed rätt att fritt besluta om sin politiska status och fritt utöva sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling" (UNDRIP, artikel 3). När samerna utövar sin rätt att leva som ett ursprungsfolk måste de erkännas som ägare av sitt kulturarv, sin kulturella kunskap och sina immateriella tillgångar. I denna hänsyn är det juridiska ramverket ofta otillräckligt. Juridiskt sett är ursprungsfolkets kulturarv ofta allmän egendom utan ursprungsfolkets medgivande. Vidare kan de immateriella rättigheterna tillhöra någon som inte representerar ursprungskulturen. Sett utifrån denna typ av problem med det juridiska ramverket bör användningen av ursprungsfolks kulturarvsmaterial ske i god tro och i samarbete med ursprungsfolket.

Kulturellt känsligt material

Arkiven kan innehålla kulturellt känsligt material. Begreppet avser ofta material som inte är avsett att spridas utanför gemenskapen. Några exempel kan vara bilder på mänskliga kvarlevor, religiösa eller heliga föremål, ceremonier, begravningsplatser eller personlig eller familjerelaterad information. Ett exempel på detta anses vara samedräkten, gákti, som inte bara är ett klädesplagg utan även har stor kulturell och social betydelse. Ett språkbruk i dokumenten som idag anses vara rasistiskt är också kulturellt känsligt. Begreppet har dock använts i en bredare bemärkelse och inkluderar allt material som är av särskild betydelse för ursprungsfolket. Denna särskilda betydelse kan avse uttryck och sedvänjor som är mycket betydelsefulla för att bevara kulturen. Vad som anses vara "kulturellt känsligt" kan variera med tiden och kan endast avgöras av ursprungsfolket. Det är också möjligt att olika folkgrupper uppfattar begreppet på olika sätt.

Kompensation och fördelning av nytta

Bakgrunden till denna princip ligger inom forskningsetiken men den är även kopplad till exempelvis kommersiella aktiviteter. Principen innebär i grunden att de fördelar som uppstår vid användning av ursprungsfolks kulturarv ska delas med det ursprungsfolk som materialet i fråga rör. När det gäller forskning kan detta innebära att ursprungsfolken ska få tillgång till forskningsresultaten och på så sätt få en möjlighet att dra nytta av forskningen. Om representanter från samiska kulturer inkluderas i forskningen bör man överväga om dessa personer ska anges som medförfattare. Man bör även överväga att inkludera representanter för ursprungsfolket i projektet, om deras bidrag är betydande.

Om kulturarvsmaterial används i kommersiella sammanhang såsom turism ska dessa aktiviteter även gynna ursprungsfolken på vilkas kulturarv aktiviteterna bygger. Användning av samiskt kulturarv i andra aktiviteter än sådana som härrör från ursprungssamhällena ska alltid ske i god tro och i samarbete med ursprungfolket. Denna typ av aktivitet ska aldrig baseras på felaktig information om samisk kultur.

Nedsättande, kulturellt eller på annat sätt stötande användning av ursprungsfolks kulturarvsmaterial

I flera århundraden har samerna kämpat mot att deras kultur framställs på ett felaktigt och förvrängt sätt. Exempel på stötande användning är fall där en icke-samisk person framställs som same genom att använda kulturella uttryck från det samiska kulturarvet. Att återge kulturella uttryck utan lämplig kontext, till exempel genom att koppla dem till andra kulturer till vilka dessa uttryck inte hör, är också stötande och skadligt.

Ett syfte med söktjänsten är att tillhandahålla korrekt information om samisk kultur och på så sätt reducera stötande användning av kulturarvsmaterial. Den som använder söktjänsten får inte använda materialet på ett nedsättande, kulturellt eller på annat sätt stötande sätt. På det hela taget är kulturarvsmaterial av särskild betydelse för den samiska kulturen och användning av sådant ska alltid föregås av noga överväganden.